När jag duschade lossnade mycket sårskorpa, och jag kunde se med egna ögon att stygnen inte längre tjänade något syfte. Så jag kokade de nödvändiga verktygen och tog bort dem! Det kan ha varit lite för tidigt, inte vad gäller stygnen, utan sårskoporna som försvann samtidigt borde förmodigen ha fått stanna kvar en eller ett par dagar, efter som det blödde lite grann när de åkte av. Jag ser det dock inte som ett stort problem, eftersom det blödde minimalt.
Det var verkligen upphetsande att se den "rena" snittlinjen, och min penis såg mer "färdig" ut. Upphetsande, ja... Jag började få erektion, och då blev jag lite bekymrad över ärret på framsidan av penis. Det formade en sorts klyfta när jag fick stånd, som om det var stelt och inte följde med resten av vävnaden runtomkring när den expanderade. Det gjorde inte ont, men penis såg lite böjd ut när den hårdnade, som ni kan se på bilderna.
Icke desto mindre fick all upphetsning mig att göra något som jag sagt mig själv att vänta med tills senare. Onanera förstås! Jag försökte vara försiktig och inte skava mot ärret, så jag stimulerade bara pungen och ollonet, vilket var alldeles tillräckligt. Förnimmelsen av penishuden stramande som aldrig förr var extremt upphetsande! Allt som allt hade jag en lustfylld stund, och ejakulerade sedan på ett sätt som jag aldrig upplevt förut. Sperman sköt i luften som en gejser och träffade mig t.o.m. i ansiktet!
Efteråt kände jag lite ånger... Borde jag inte ha väntat några dagar till? Kanske det, men nu var det gjort... Den där krökningen av penis gjorde mig lite oroad också. Kommer den gradvis att jämnas ut eller är min penis nu deformerad? Jag borde ringa och fråga doktorn om detta är normalt, men jag väntar ytterligare några dagar och ser vad som händer.
Så denna dag har varit fylld av både lust och ängslan, det är faktiskt min första stund av oro sedan jag fick min omskärelse. Jag måste vara tålmodig ännu ett tag, antar jag, jag vill inte känna ånger... Jag hoppas att detta var en dålig dag (trist att ha min första omskurna orgasm en sådan dag) i processen som följer en omskärelse, och jag är säker på att jag inte är den ende som känner tvivel under den processen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar